Choklad

Historia

Om man följer kakaons historia bakåt i tiden hamnar man hos Aztekerna i forntida Mexico. Där fanns Quetzalcoatl, ”fjäderormen”, som symboliserar kakaons dubbla ursprung i myt och historia. Det betecknar nämligen både en gud – vindens, morgonstjärnans och handelns gud i det gamla Mexico – och en historisk härskare – toltekernas kejsare i det sägenomspunna Tula. Han tillbads som en gud i toltekernas samhälle åren 800-1100 e Kr i det område som nu är Mexicos norra del. Enligt de gamla skrifterna var det han som upptäckte cacahuatl, kakao.Quetzalcoatl

Spanjorernas snabba erövring av Syd- och Mellanamerika var begynnelsen till att kakon kom till Europa. Spanjorerna insåg ialla fall de rent ekonomiska möjligheterna med kakaon. De iakttog noga hur odlingen och beredningen gick till och anlade egna plantager och under ett århundrade startade spanjorerna med kakaoodling i områden från Java till Mellanamerika, och inte minst över hela Karibien, från Mexico till Trinidad och Haiti. Sedan dess har kakao odlats i hela den norra delen av Sydamerika samt i Västafrika.

Från Spanien slog chokladen igenom via Holland och England. Man vet av en engelsk Colmenero-upplaga att den dracks mycket i Oxford 1650. Första gången ett chokladhus omnämns i London tycks ha varit år 1657 då en notis dök upp i tidningen ”Public Advertiser”. Något senare växte kakaons popularitet i Frankrike, då fransmännen fick egna kakaoplantager på Martinique; det blev en fosterländsk gärning att konsumera kolonins produkter. Chaliou, som hade öppnat chokladutskänkingsställe vid Rue St. Honoré, såg snart sin rörelse blomstra. På sina ställen trängde chokladen till och med ut kaffet som njutningsmedel och apoteken gjorde glänsande affärer på sin chokladtablettframställning. I Frankrike blev chokladen en favoritdryck men förändrades inte nämnvärt förutom att en del nya kryddor kom till, t.ex. apelsin, muskotnöt, kryddnejlika, anis, mandel och rosenvatten.

Det var på 1700-talet som chokladtillverkningen började industrialiseras men i blygsam skala. Engelsmännen var först ut. Sedan man i seklets början fått igång en egen import av kakaobönor i stället för att ta massan färdig från Spanien var steget kort till fabriksmässig tillverkning. Vid 1800-talets början var chokladens seger ett faktum i större delen av Europa. Tillverkningen skedde fortfarande mestadels för hand och sockerbagarna hade länge, ända in på 1900-talet, hård konkurrens från apotekarna eftersom chokladen fortfarande gällde som ett framstående läkemedel.

Kakaobönan

Kakaobönan är rena hälsokuren och är mycket mycket energirik. Kakaobönan innehåller:

  • 50% fettcacao beans
  • 20-25% kolhydrater
  • 15-20% protein
  • 1,5% teobromin
  • 5% vatten
  • 3,5% mineraler och vitaminer, som t.ex. kalcium, järn, fluor, magnesium, kalium, natrium, fosfor, A-vitamin, tiamin, riboflavin och niacin

Choklad innehåller det stimulerande ämnet teobromin som inte har lika stark effekt på centrala nervsystemet som koffein har. Det ger en ”kick” utan någon av de giftiga effekter som ibland förknippas med koffein. Teobromin och koffein är alkaloider (liksom stryknin, morfin, kokain m fl) av familjen metylxantiner. Choklad innehåller också samma typ av antioxidanter som finns i rött vin. Dessa antioxidanter kan minska risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. I choklad finns också serotonin – en signalsubstans i hjärnan – som har samma goda inverkan på humöret som solljus. Det finns även ett samband mellan att äta choklad och att vara lycklig. Choklad frigör nämligen anandamid som är en kroppsegen cannabinoid.chocolate

Kakaobönan är en av de största och viktigaste handelsvarorna på världsmarknaden, där Västafrika står för den allra största produktionen, med Elfenbenskusten som den enskilt största producenten. Amsterdam i Holland, är den hamn som tar emot den största delen kakao i världen, ca 20% av världsproduktionen och största delen av förädlingen av kakao sker i västeuropa. Malning och andra processer görs huvudsakligen i Tyskland och Holland. De största återförsäljarna av choklad är Mars, Nestlé, Hershey, Cadbury och Ferrero.

Afrodisiakum

Det är många som genom århundradena har sagt att choklad har förmågan att höja könsdriften. Casanova förkunnade att chokladen var mycket mer uppiggande än champagne, Madame du Barry gavchocolate kiss den till alla sina älskare och Montezuma konsumerade alltid stora mängder choklad innan han besökte sina fruar. På 1700-talet ansågschoklad ge upphov till så våldsamma passioner att det funderades på att förhindra munkar från att dricka den. Doktor Louis Lemery från Blegny, Belgien, konstaterade 1702 att chokladen hade förmågan att väcka kärlekslustarna. Samtidigt som den också hade förmåga att hjälpa de olyckliga som var offer för den kanske värsta av alla ”galanterifientliga sjukdomar”; bristande motståndskraft mot köttsliga lustar. ”I chokladen finner de ljus, tröst och utlopp” skrev Dr Lemery. Idag kan vi bara konstatera att choklad innehåller ämnen som ökar vårt välmående.

Fördomar om choklad

Den franske läkaren Hervé Robert forskade kring fördomarna om choklad för att kunna motbevisa dem. Nedanstående text är ett utdrag ur ett inlägg han gjorde vid de franska chokladtillverkarnas årsmöte i Lyon 1992.chocolate preventive
Man blir inte tjock av att äta choklad. De flesta födoämnen som är avsedda att ätas som njutningsmedel ger fetma om konsumtionen är hög. Allt beror på mängden. Det är inte troligt att en person äter ett kilo choklad om dagen för att stilla sin hunger. Det märkliga är att många människor bekymrar sig ifall de äter ett par chokladbitar fastän de två timmar tidigare åt en rejäl portion gräddstuvad potatis eller några skedar lättmajonnäs. Choklad innehåller betydligt färre kalorier än de exemplen.
Choklad orsakar inte högre kolesterolhalt i blodet. Tidigare rekommenderades man äta mindre fett om kolesterolvärdena var höga. Det gjordes ingen skillnad på fetter. Idag vet vi att de mättade fettsyrorna höjer kolesterolhalten i blodet och de omättade fettsyrorna får kolesterolhalten att minska. Förklaringen är att även om kakaosmöret teoretiskt sett innehåller både mättade och omättade fettsyror så ombildas just kakaosmörets mättade fettsyror, stearinsyror, till omättat fett i organismen. Slutsatsen är att kakaosmör och då även choklad sänker kolesterolhalten i blodet.
Diabetiker får äta choklad men de måste ta hänsyn till chokladens sockerinnehåll och i första hand välja choklad med en kakaohalt på minst 60%.
Choklad är inte allergiframkallande. Bara de som redan är allergiker kan drabbas av chokladallergi och frekvensen är mycket låg. Bara 1,5% av samtliga allergiker i Frankrike kan teoretiskt sett vara allergiska mot choklad. Under alla omständigheter är det en mycket sällan förekommande sjukdomsbild.
Enbart choklad kan inte orsaka migrän. Choklad innehåller en substans, tyramin, som misstänks kunna orsaka migrän. Men koncentrationen av ämnet är mycket liten i choklad. Tyramin förekommer i mer koncentrerad form i vissa ostar, t.ex. Camembert och Roquefort. Men choklad som avslutning på en stor måltid med viner som innehåller mycket garvsyra, kan bli den utlösande faktorn.
Choklad orsakar inte akne. En mängd kvalificerade undersökningar har gjorts i USA. De visar att det inte finns något samband mellan kost och akne. Ungdomar med anlag för akne behöver därför inte avstå från choklad.
Choklad orsakar inte hål i tänderna. Choklad är en blandning av kakao och socker och det är självklart att socker bidrar till karies. Karies är en infektionssjukdom och orsaken är en streptokock, Streptococcus mutans, som lätt förökar sig i munhålan. Kakao innehåller minst tre komponeneter som har skadlig inverkan på streptokockerna. Först och främst fosfater som förändrar pH-värdet i munhålan på ett sådant sätt att streptokockernas förmåga att föröka sig minskar. För det andra innehåller kakao fluor som skyddar mot karies. Slutligen finns det några andra, i mindre mängd, kemiska substanser som motarbetar streptokockförökning.

Utförligare fakta och historia kring choklad hittar du på www.chokladsajten.se